Metal Gear Survive

Metal Gear Survive utspelar sig i efterdyningarna av attacken på Mother Base, där du som en namnlös infekterad soldat blir skickad till alternativ dimension för att hämta hem en ev. kur. Låter spännande om jag själv får säga det, men hur ter sig spelupplägget och lever det upp till Metal Gears anrika historia av spel…
Följ med så ska vi kolla efter!

Vi inleder vår resa i spelet genom ögonen på våran karaktär, den som vanligt namnlöse soldat som du kan ändra och forma utseende så att det passar dig bäst. I prologen till spelet så får vi se attacken på Mother Base (Big Boss bas i MGV) och vi följer våran protagonist då den kämpar sig fram i kampen på att försvara och driva bort inkräktarna. Här får vi se Big Boss komma hämta upp lite folk för att senare ge sig av, vilket känns lite som den obligatoriska ”måste ha med för att binda ihop spelet med de andra”. Detta varvas med bilder från när de rensar upp och hämtar upp kropparna från de fallna soldaterna.

Våran protagonist blir utvald av forskaren ”Goodluck”, detta eftersom under attacken så öppnades ett portal upp ovanför basen och började dra till sig materia. Med precis nöd och näppe så lyckas vi undvika ödet att sugas in i portalen, men när den stängs så kapar den av vänstra armen och man trillar ner till våran död. Sex månader senare vaknar man upp, till synes oskadd och med armen tillbaka igen. Man får veta att man är infekterad av en parasit från den alternativa världen ”Dite” som portalen leder till och det är därför som armen har växt ut igen. Man får kodnamnet ”Captain” av Goodluck och skickas iväg till Dite för att leta efter de tidigare team som åkt dit och hitta en kur mot infektionen och rädda alla man kan hitta som har blivit transporterade till Dite.

Väl på plats i Dite så stöter man på fiendesoldaten ”Reeve” som man under svåra omständigheterna man är i, skapar en allians med för att ta sig an problemen tillsammans. Efter att ha letat sig omkring så hittar man den övergiven huvudbas där man slår läger och upptäcker basens artificiella intelligens ”Virgil AT-9”, tyvärr så är den korrupt och har istället för en AI nu två stycken som tycker om att prata mellan varandra. Och det här är starten och storyn för spelet. Rädda folk, hitta ett botemedel och samla på dig allt som du kan.

Själva spelet i sig är ganska rätt fram, då man springer omkring på kartan och samlar på sig allt som man kan. Detta då man har en vatten och hungermätare, mat för att kunna fylla på liv om du blir skadad och vatten för att du ska kunna orka springa mellan alla uppdrag.

Du har bara en viss tyngd du kan bära på dig, då inräknat dina kläder, vapen och allt annat du behöver för att överleva. Om du hittar massa och springer tillbaka till basen så förs det automatiskt över till ditt ”lager” som du har på basen. Något som man märkte snabbt i spelet var att alltid vara på utkik efter mat, såsom bär eller andra frukter, samt djur som du kan jaga och slakta. Vatten som man kan samla på sig kan finna i utposter eller i vattendrag.

Värt att poängtera här att man bör aldrig dricka eller äta det man hittat på direkten då man kan bli magsjuk och springa omkring och spy. Tyvärr så dröjer det en bra bit in i spelet innan du själv kan tillverka rent vatten, så antingen hoppas man på att hitta flaskor med rent vatten eller spy dig trött på det du har.

Man får i uppdrag av Virgil att leda upp läger där man ska hämta deras minneskort för att ev. kunna återställa Virgil och få reda på vad som har hänt där. Minneskorten finns inte lättillgängligt om ni trodde det…Nej, nej det finns ute i ödelandet som är täckt av en tät dimma som är dödlig att springa igenom. Som tur är så stöter man på nya verktyg och saker som man behöver under spelets gång och man låser upp nya färdigheter och ju mer man samlar, desto mer saker kan man tillverka.

När vi kommer till tillverkandet i spelet så är det här som är den mest roligaste biten av spelet, att kunna springa omkring och samla på sig saker för att komma tillbaka till basen och börja tillverka nya vapen, maträtter eller helt nya kläder med bättre skydd, det är roligt att göra. En del saker kan man hitta och reparera, medan en del saker måste man hitta. Det som är lite tråkigt med det hela är att det tar dig många timmar in innan du verkligen kan tillverka riktigt bra saker eller kunna odla egen mat så att du inte spenderar något timme för att bara springa omkring och samla råvaror så att du kan överleva i spelet (det ska ju vara det minsta problemet tycker jag). Som tur så finns det vissa ställen runt basen där råvaror fylls på sakta men säkert, så man har alltid något att äta.

När det kommer till vapen och ammunition så är det lite snålare med det, vet ej hur många gånger jag har allt för att tillverka skott utom en sak och man hittar det ingenstans. Här har vi en del av spelet som kan frustrera väldigt mycket, då vapenresurser kan vara väldigt snålt med så blir det ofta att man bara springer omkring med ett spjut och klarar sig bara bra på det, vilket är tråkigt då man kan bygga ganska roliga vapen men man snålar alltid med att använda det då det är lång emellan resurser.

Själva gameplayet i kampanjen går ut på samma saker samla minneskort och hålla dig vid liv och om det är kul så är det något för dig. Dock så kan det vara extremt frustrerande när man är ute och samlar på sig en massa värdefulla saker ute i dimman och så får man slut på luft i tanken, ja glömde jag säga det att man har en luftmätare också som man måste hålla koll på, visst man kan fylla på den genom att använda ”valutan” i spelet Kuban kristaller. Tyvärr vid varje påfyllning så går tanken sönder och vi får mindre och mindre luft tillbaka och när den är slut. Ja då är du slut och man svär en lång ramsa och stänger av spelet och går därifrån (vet ej hur många gånger jag har gjort det), för att dagen därpå sätta sig igen och pina sig igenom uppdragen igen.

Och där har vi en av de skumma sakerna med spelet, att man går tillbaka till det igen efter ett missöde eller någon dum sak som gjorde att man dog. Spelet i sig är inte snyggt och har en limiterad färgpalett som bara går i brun-grå och karaktärerna är inte inspirerande eller att man bryr sig om dem. Jag har haft många sena kvällar då jag spelat själv eller tillsammans med Fredrik och sen går något åt skogen och man ragequitar och där tycker man att man har fått nog, men det är något som sagt med spelet som gör att man sätter sig igen och kör vidare (vet ej vad eller varför).

Till spelet så finns det såklart co-op eller multiplayer läge, dessa består kort och gott av delar av vanliga kartan där man valt att ha ett hord-läge där du och tre andra spelare ska försvara en borr mot tre vågor av fiender. Det är inte det roligaste eller eller bästa gjort, men om du har tre kompisar så kan det vara lite kul att göra tillsammans. Det udda är att man bör ha kommit en bit in i spelet innan man kan klara sig på egen hand, då fienderna är på nivå 20 och du börjar på 1, samma sak kommer det till att låsa upp fler kartor, vilket du gör genom att komma längre i storykampanjen (hur tänkte dom här egentligen). Samt att man kan ej spela vissa kartor innan man har kommit upp i nivå 25, vanligtvis i ett multiplayerspel så finns det redan 4-8 kartor tillgängliga för alla att köra och inga krav man måste uppfylla.