Paleo Pines

Visst kan det ibland kännas som att det saknas något extra i alla de farm-sims som dykt upp de senaste åren, men dinosaurier var i alla fall inte min första tanke. Vad kan vänskapen med dinosaurier leda till?

Till Paleo Pines i The Veridian valley söker du dig när din dinosaurie Lucky växt sig alldeles för stor för lägenheten som ni bor i. Här får ni flytta in på en gård en bit från byn. Den är så klart i ett sorgligt skick, men ytan är det inget fel på och här ska ni ju få träffa en massa andra dinosaurier precis som Lucky, eller?

Det visar sig att din dinosaurie är en art som är väldigt ovanlig, till och med i en dal som kryllar av alla sorter och färger av dessa spännande djur. I ditt sökande efter Luckys artfränder lär du känna de olika invånarna i dalen och deras dinosaurier. För alla har minst en dinosaurie som husdjur och närmsta vän.

Allt eftersom du utforskar dalen kan du bli vän med fler dinosaurier genom att härma deras hälsningar med din flöjt. Om du lyckas härma dem kan du bjuda på en mumsbit och om de gillar den kan de tänka sig att följa med hem till gården.

Flöjten som du bär med dig för att härma hälsningsropen har fyra toner som på en handkontroll representeras av de fyra trigger-knapparna. Dessa fyra toner kan du göra olika långa, en till tre toner. Det gäller att memorera tonerna för den dinosaurie som du försöker imponera på och sedan spela upp dem i rätt ordning.

När du väl lyckats härma alla tonerna i rätt ordning måste du klura ut vilken typ av mat som dinon föredrar. Kanske ska det vara knaprigt eller jordigt? Men se upp, för om du misslyckas eller ger den allt för mycket gott så kan den bli så upphetsad att den springer iväg. Du kan då lugna den, men blir den för lugn så somnar den och då står du där snopen ändå. När dinon är precis lagom intresserad ger du den en muffins som överensstämmer med den typ av mat som arten föredrar och kanske litar dinon då tillräckligt på dig för att följa med hem. Att samla på sig alla dinosaurier är alltså lite mer sofistikerat än att smyga fram och kasta en boll på dem á la Pokémon.

Men även om du tråkar ut dinosaurien så kan du i alla fall logga den i din loggbok och på så sätt samla alla dinosaurier även om de inte bor på din gård. För väl tillbaka på gården måste du se till att alla dinosaurier har en tillräckligt stor hage, vilket varierar mellan arterna, att de har rätt sorts mat och att de har en så kallad drömsten. Om en dino inte har sin egen drömsten så kan den bestämma sig för att ge sig av och leta upp en ute i dalen i stället.

De dinosar som villigt följer med dig hem till gården och som du sedan umgås med och sköter om så att de är lyckliga kan gå från vän till hjälpreda. Olika arter hjälper till med olika saker på gården. De stora kan du rida på och till exempel be ha sönder stenblock, ploga fälten eller vattna. Detta är den mekanik som jag tycker gör att spelet verkligen står ut ur mängden av farming-spel.

Du kan så klart sköta odlandet på gården så gott som helt själv, men din stamina ökar inte under spelets gång. Det är därför upp till dig att öka nivån för de olika dinosaurierna på gården så att deras stamina räcker till att sköta dina allt större odlingar. Även om odlandet enligt mig känns lite som den sekundära uppgiften i spelet. För vem kan motstå att samla alla?

Utöver att locka dinosaurier används även din flöjt för att sedan kommunicera med de djur som bor på din gård. Du kan be dem att följa dig, stanna på en viss plats eller upprepa deras hälsningar för att göra dem lite extra lyckliga.

När jag satte mig med spelet så tyckte jag att starten var lite seg. Alla mekaniker förklaras inte så övertydligt som jag vant mig vid att farming-spel gör, och innan jag listade ut att jag behöver ta med mig mina nya dinos ut på mina utflykter under någon dag innan de väljer att bli hjälpredor så kändes dagarna långa. Men allt eftersom jag samlade på mig arter med alla olika typer av funktioner och fick dem till hjälpredor så flöt det på allt snabbare.

Det är lite oklart ibland vad som är huvudberättelse och vad som är sidouppdrag, men om jag inte spelat spelet för en recension är detta något som jag hade uppskattat. Att göra något uppdrag lite här och var när det passar en själv tycker jag är ett väldigt trevligt sätt att spela ett spel i den här genren.

Ett annat minus är tyvärr att spelet har väldigt lite crafting. Så gott som allt måste du köpa hos någon av handlarna i byn. Du kan på sin höjd laga lite mat i en kittel. Alla andra saker så som dekorationer, mat till djuren och stolpar till hagarna måste du köpa eller byta dig till. Att dekorera känns därför enligt mig lite överflödigt. Det är dessutom svårt att placera dina möbler och växter ihop på ett snyggt sätt då du är ganska hårt bunden till hur saker kan placeras och hur mycket mellanrum det måste vara mellan dem.

Kontrollerna är i grund och botten enkla, men på Switchen som jag spelat på kan det ofta vara frustrerande svårt att justera in sig på det som jag vill plocka upp. Ofta måste jag göra en liten snurr på stället för att träffa rätt stolpe eller ruta i odlingen. När jag testat demot på PC är detta betydligt mer intuitivt och inte alls på samma nivå av tålamodsprövande.

Grafiken är också diskuterbart. Till en början störde den pixliga bilden mig rejält, men några timmar in vande jag mig. Något som jag dock inte riktigt kunnat förlika mig med är de relativt långa laddningstiderna. När du går in på gården, staden eller in i ett nytt område så kommer en laddningsskärm utan musik upp. Denna är lite för lång för att vara bekväm, men var främst frustrerande för mig de gånger jag glömde något på gården och var tvungen att vända tillbaka in igen och sedan ut igen på kort tid. När jag spelat demot på PC var laddningstiderna betydligt kortare.

Ljudbilden är inget jag känner att jag behöver diskutera, den är där men tillför inte något särskilt och jag spelade lika ofta utan som med ljudet påslaget.

Karaktärerna är helt okej, men är inte de mest gripande jag mött. De ger en uppdrag och du får snabbt ett grepp om deras karaktärstyp. Du ska kunna skapa någon form av relation med dem, men exakt hur detta fungerar presenteras aldrig. Och rent krasst hade jag inte heller något större intresse av att lära känna någon av dem närmare.

Paleo Pines är enligt mig ett mysigt litet spel som på grund av sin optimering till Switchen är mer njutbart på PC. Det är enligt mig ett bra alternativ till de dyra Pokémonspelen, speciellt om du sitter på en PC och inte har någon Switch. Det hade varit intressant att testa hur spelet skulle göra sig på en Steam Deck och om detta skulle ge smidigheten i PC-porten med mysfaktorn av att sitta på soffan och leta dinosaurier.

Mekaniken för att lära känna och sköta dinosaurierna tycker jag är en friskfläkt och verkligen det som ger spelet sin glans. Det är inte bara att samla på dem som någon form av troféer, de kan även hjälpa dig och du lär känna dem som vänner. Då jag spelat på en Switch måste jag utgå från mina upplevelser på det systemet. Där når tyvärr spelet inte riktigt upp till Bra köp, men jag rekommenderar att ni testar demot på PC om mekanikerna låter intressanta. Hade jag spelat på PC kanske jag hade kunnat ge det en utmärkelse, för jag har trots dess brister varit som uppslukad av att leta nya dinosauriearter i dino-dalen.