Omno

Vad är viktigast, målet eller resan? Följ i dina förfäders fotspår genom en underskön värld med spännande fauna och oväntade vänskaper.

Som stavbärare beger du dig på en upptäcktsresa i jakten på en ny och bättre värld. Spelet är uppdelat i kapitel som utspelar sig i olika miljöer med specifika utmaningar och möjligheter. Varje kapitel inleds med att du vaknar upp på en främmande plats. När du upptäcker den spännande omgivningen stöter du hela tiden på nya varelser och om du är uppmärksam kan du finna runor inristade i stenar, dessutom har någon lämnat mystiska meddelanden längs vägen. Syftet med att upptäcka omgivningen är att samla energi i form av små ljuskristaller från flora och fauna. När du samlat tillräckligt av dessa kristaller får du en boost och du kan leta reda på en stenpelare för att ladda den med energin. Detta resulterar i att du frigör en större energikälla som ser ut som en boll. Samla tre av dessa bollar på varje bana för att låsa upp utmaningar som tar dig vidare i spelet.

Spelmekaniken är ganska simpel. Fördelen är att du inte behöver memorera alla kontroller från början utan varje kapitel tillför ett nytt trick som hjälper dig framåt. Genom att lösa hoppussel, tankenötter och samla energi från växter och djur kan du ladda pelare som låser upp nya faktorer som är viktiga för att du ska kunna ta dig vidare. När du har klarat av ett kapitel förvandlas du till ett ljus som låter dig få en överblick av platsen du just tagit dig igenom.

Utseendet i spelet är färgrikt och nyanserat med solens bländande sken som kastade skuggor från omgivningens former. Jag kunde ana inspiration från scener ut första Jurassic Park-filmen när långhalsarna väcker Lex genom att äta löven från trädet hon sover i. Karaktären påminner om en leranimation och ger spelet en mysig känsla av “handgjort” hantverk, medan miljöernas grafik hade en mer digital och “slät” design som gav mig en upplevelse av att vara i någon av Philip Sues illustrationer men med inslag av Minecrafts fyrkantiga pixlar. Tonsättningen av ambient musik utöver ljudet från vindsus genom rasslande växtlighet och varelsernas läten skapade en meditativ atmosfär som var väl anpassad till de specifika variationerna i de olika kapitlen.

Utöver energin kan du finna meddelanden från en förfader som gått samma väg före dig. Det är genom de meddelandena som spelets berättelse bygger på. Du får ta del av någons tankar och erfarenheter av det som du själv nu genomgår. Till en början kunde jag inte skaka av mig känslan av att spelet var en förskönande version av hur en person valt att söka slutet på sitt liv. Ett bra tag höll den känslan i sig tills den gick över till hur sekter och trossamfund med starka ledare kan föra sin flock vart än de vill eftersom många människor i grund och botten vill känna tillhörighet. Det finns dock de tillfällen där önskan att finna samhörighet skymt sikten för oskyldiga och naiva människor och lett dem till fördärv. Först i de sista kapitlena hittade jag en anknytning till karaktären, jag började se känslor och hur yttre påverkningar kan ha goda effekter på en persons värderingar.

För att sammanfatta mina tankar om spelet så är det lättsamt och vackert illustrerat, som ger spelaren en chans att koppla bort från verkligheten. Berättelsen i sig är mer av en bonus än ett huvudfokus, i min mening. Utmaningarna är precis lagom svåra att lösa, även om vissa var så enkla att jag behövde ta ett fast grepp i min överanalysering av problemen. Jag uppskattar uppmaningen om att det finns saker kvar att upptäcka innan resan går vidare. I huvudmenyn kan man sen spela om de olika kapitlen. Jag önskar dock att det står vilka kapitel som inte var fullständigt utforskade. I menyn kan du även testa din hastighet genom att surfa igenom en snöig bana på så kort tid som möjligt, något som jag hoppas kommer utvidgas till fler av momenten från grundspelets utmaningar. Avslutningsvis tycker jag att det är värt att nämna något jag tyckte var fantastiskt respektfullt. Ofta brukar man säga “ingen nämnd, ingen glömd” men i detta fall har man verkligen tagit sig tiden att se till att alla som varit med på något hörn, ska få synas.