Hot Wheels Let’s Race: Ultimate Speed

”Pappa!! Den här serien finns som spel! Vi måste köpa!!!”

Ett nytt Hot Wheels-spel landar på bordet och mina tankar går till Hot Wheels Unleashed-spelen av Milestone IT. Detta ger en känsla av… ingenting alls faktiskt. Ska Hot Wheels Let’s Race lyckas att flytta från Netflix, till min spelkonsol – för att sedan ta sig in i mitt hjärta? Eller i alla fall in i min sons hjärta.

Startskottet

Hot Wheels Let’s Race: Ultimate Speed är alltså ett spel baserat på en film, som i sin tur är baserat på ett varumärke som gör leksaksbilar. Vad tillför det då att vi tar vägen via en Netflix-serie? I serien är det ett gäng på sex stycken unga talanger som kommer till ett supergarage för att lära sig att köra så fort som möjligt och framförallt att vinna. För de som har sett Hot Wheels-leksaker vet att det förknippas med små modellbilar, allt ifrån riktiga bilar till fantasi-bilar, som ska färdas framåt på en orange bana.

Precis som med deras leksaksbanor känns det delvis som att kanterna mellan bitarna är där för att bilarna ska studsa emot på vägen framåt. Bandesignen är inte särskilt varierande utan vi måste nästan aktivt leta efter vad som gör att detta är en annan bana. Självklart skiljer sig banans utformning lite men allt runt omkring är ungefär samma.

Körlektionerna börjar

Det finns några olika spellägen att välja mellan. Vi har en traditionell kampanj. Där får vi välja en av förarna för att sedan köra de 12 banor som finns. Mellan några av banorna sätter en karaktär (som jag antar är ond) ut bossar som vi ska besegra. Bossarna är stora djur som på något sätt svävar framför oss även när vi kör i full fart. För att besegra dem samlar vi upp olika saker längs med vägen som vi sedan kan skjuta på dem. Det är olika saker vi samlar på oss beroende på vilken ledare vi möter. Är det en stor orm ska vi såklart kasta pizza-kartonger. Något annat vore ju befängt. Under tiden vi kör samlar vi på oss både poäng för att vinna mästerskapet samt Fire Badges vilket låser upp nya bilar och klistermärken.

De olika förarna som finns har olika ”stats”; Fart, Väghållning och Hopp. Precis som med förarna har de olika bilarna olika stats som skiljer dem åt. Genom denna kombination beter sig bilarna olika beroende på vilken förare som sitter i dem. Bilarna har även varsin speciell förmåga. Någon bil kanske åker snabbare en kort stund och någon annan bil får bättre väghållning ett kort tag, men med många av bilarna förstår jag inte alls vad som händer när de använder sina speciella förmågor.

Splitscreen… jag vill se på bredden dock.

När vi ska ge oss in på en ny bana får spelaren inte bara välja bil utan även dekaler, en bandel och powerups. Dekalerna föreställer saker som glassar eller en brandpost som ger olika fördelar. Exempelvis ger en dekal med Schmores bättre hopp och någon annan dekal kan göra att farten vi får när vi driftar sitter i lite längre.

Det finns powerups på banorna likväl som hinder och dessa kan vi välja när vi startar en bana. Vill jag ha oljedunkar som gör att det rinner olja bakom mig och när mina motståndare kör igenom oljan och snurrar iväg?! Eller varför inte plattor som ger turbofart eller kanske en stopp-skylt som åker fram och tillbaka över körbanan? När det kommer till bansektioner innebär det att någon exempelvis kan välja en svårare loop som en del av banan de vill lägga till. Är vi då fyra stycken spelare, där varje person får välja en knixigare bandel att lägga till kan det snabbt bli ganska snurrigt med hur banan kommer se ut. Att laborera med bandelar är ett smart grepp då det ger banvariation på de få banor som finns i spelet.

Spelet stödjer möjligheten att vara flera som bråkar i soffan. Utvecklarna har dock gjort något som jag verkligen har svårt för i racings-spel; när två spelare delar spelbilden vertikalt mellan dem på en tv. När jag kör vill jag se hur vägen svänger (vilket kommer bli svårt då min bild vid delad skärm är halverad i bredd), och speciellt i detta spel där det redan är lätt att studsa runt som en flipperkula mot kanterna.

Något jag uppskattade är möjligheten att få bygga dina egna banor. Detta ger lite mervärde till spelet. Vi kan placera ut olika ”hinder” som t.ex. loopar eller hopp. Banbyggaren drar automatiskt vägen på bästa sätt igenom våra hinder och genom att justera deras position ändrar vi banans dragning. Detta var något jag och sonen spenderade lite tid på. Jag byggde, han körde, han byggde, jag körde… 

Håll hårt i ratten och gasen i botten

Har du någon gång sett en Hot Wheels-bana? Det är en orange plastig bana som bilarna far iväg utmed. Under tiden slår de i kanterna kontinuerligt som håller dem på banan. Så är det även här. Det spelar nästan ingen roll hur långsamt du kör, förr eller senare så kommer du studsa utmed kanten och tabba kontrollen och bara fortsätta slå i kanten om och om igen. Även när jag hade spelat tämligen länge och fått kläm på driftingen och bromsandet så hamnade jag ändå på tok för ofta där, och anledningen är kontrollen. Även om detta är ett arkadspel för barn så saknas finliret. Det är av eller på som gäller för styrreglaget. Det är lite bättre med gasen, men inte mycket.

Högljudda kommentarer och utsikten från vindrutan

Grafiken är ganska intetsägande även om den är gäll. Stor del av skärmen är orange och runt om finns det lite objekt som ofta ska föreställa saker som finns i ett vanligt hushåll. Det är välgjort även om det inte är något som kommer vinna eventuella priser. Bilarna som det handlar om är snygga och ser till stor del ut som bilarna gör i sina förpackningar. De har hållit sig i gränslandet mellan att det fortfarande ser ut som leksaksbilar, men ändå sitter våra karaktärer i dem och kör. Ljudet är mer genomarbetat även om det inte alltid är en bra sak. Det är många gälla röster som skriker saker och fäller kommentarer under loppen. Och för de som sett serien Futurama kan en av kommentatorerna låta precis som karaktären Zoidberg.

Musiken är någon form av pop-musik som rullar i bakgrunden. Den är inte dålig på något sätt men min hjärna filtrerar bort den efter bara en liten stund. Den filtrerades bort så mycket att jag lyssnade på något helt annat till slut. Mest för att slippa höra ”EPIC!!!” för 511:e gången som jag hoppar över en liten klyfta.

Sneaky snakey.

Mållinjen är nådd

Jag har dessvärre svårt att förstå syftet med Hot Wheels Let’s Race: Ultimate Speed. Eller rättare sagt om det finns något syfte förutom att få ut sitt varumärke på spelmarknaden och fylla plånboken. Jag hoppades att spela detta med min son, som jag annars spelar Mario Kart och Wreckfest med, dessvärre tröttnade han och sade ”skitspel” efter ungefär 20 minuter. Däremot när jag spelat ett tag ville han äga alla leksaker med Hot Wheels logga på. Grattis Mattel! När jag spelat ännu längre och byggt en hel del banor och han såg att saker låstes upp väcktes intresset igen. I 20 minuter till.. Om det ändå fanns några andra spel där det går att sladda och hoppa och bråka i soffan… Det gör det ju! Välj något av dem.