En grupp brittiska soldater går längs med de tomma gatorna i staden Dunkirk. Hundratals flygblad singlar ned från himlen med orden ”WE SURROUND YOU”. Som en blixt från klar himmel knäcker de tyska maskingevären tystnaden och en av soldaterna stupar. De resterande försöker fly men de finner sig oskyddade på en lång öppen gata. Endast en av soldaterna lyckas fly undan genom en bakgård för att sedan ta sig igenom de franska försvarslinjerna. Bara några få kvarter bort från striden står tusentals soldater på stränderna i väntan på evakuering.
Christopher Nolans senaste film berättar historien om Operation Dynamo, evakuering av den brittiska expeditionskåren under de slutgiltiga dagarna av Slaget om Frankrike år 1940. Vi följer tre olika perspektiv. Soldaterna på stranden som väntar på undsättning, piloter från brittiska RAF samt en grupp civilister som frivilligt ger sig ut för att rädda sina strandsatta soldater.
”Vi borde stannat hemma grabbar…”
Filmen är endast 106 minuter lång. Vilket gör Dunkirk till Nolans kortaste film hittills. Filmen skulle säkert kunna vara längre än så men här har man valt att banta ner den till de absolut viktigaste punkterna. Dialogen är sparsmakad och lite tid läggs på att introducera våra huvudkaraktärer. Vi följer den tidigare nämnda soldaten vars namn är Tommy. Han står inte ut så mycket som en individ i sig, utan ska mer representera den gemene brittiska soldaten. De andra karaktärer vi följer präglas inte så mycket av individuella karaktärsdrag, utan endast deras direkta mål framför sig.
Vi kastas direkt in i striden som knappast känns äventyrsfull eller häftig. Varje skott från maskingevär och varje explosion från störtbombare verkligen skär i öronen. Filmen levererar en sådan autenticitet som endast en så bra regissör som Nolan kan åstadkomma. Specialeffekterna säljer filmens illusion till 100% och det fanns inget tillfälle där jag kunde peka och säga ”De där är CGI”.
”Det ser ut som att kommer bli regn…”
Det enda negativa jag har att säga om filmen var att volymen i bion var så pass hög det mest hektiska scenerna var riktigt fysiskt obehagliga. Baserat på vad jag hört från vänner hände detta inte bara på den biografen jag besökte utan verkar vara ett medvetet val vid ljud mixningen.
Dunkirk får en stor tummen upp från min sida. Den utspelar sig inte som ett klassiskt krigsdrama a lá Saving Private Ryan utan kan ses mer som en film om överlevnad. Filmen gör sig definitivt bäst på bio och se den gärna i IMAX om du har möjlighet. Helt klart en film som måste ses!
