Ancient Farm

Allt börjar med att jag står mitt i en sandlåda fylld av småsten, grus, träd och pinnar. Ingenting är byggt, inget är organiserat – och ändå finns det en tydlig känsla av mål: jag ska ta mig från dessa enkla resurser till att en dag stå framför ett färdigt tempel. För mig var det självklara första steget att samla på mig allt jag kunde hitta, från pinnar till minsta sten och långsamt börja forma min egen lilla värld.

Det är den här resan – från ingenting till något stort – som verkligen definierar Ancient Farm. Spelet handlar inte om snabba belöningar eller dramatiska berättelser, utan om tålamod, planering och den härliga känslan av att se något växa fram ur ingenting. Att ta de första stegen, plantera sina första grödor och bygga de första byggnaderna kändes nästan magiskt – som att jag själv ser historien skapas framför ögonen.

Introduktionen i Ancient Farm är pedagogisk och rak, och ger en bra grund för spelets mekanik. Själv gillar jag att utforska och testa saker på egen hand och tyckte att introduktionen kändes lite onödigt lång. När jag sprang iväg och byggde innan jag avslutat alla uppdrag fick jag känna på konsekvenserna – spelet krävde att jag planterade en buske på en plats där jag redan byggt ett hus, och det gick inte att fortsätta förrän huset var rivet. Det går alltså att hoppa över hela introduktionen, men jag valde att spela igenom den för att inte missa viktiga delar och för att verkligen förstå spelets grundsystem.

Spelet har en väldigt tydlig tidscykel som är hämtad direkt från det forntida Egyptens kalender. Året börjar med Akhet, från juni till oktober, även kallad flodens tid. Under denna period är Nilen som störst och transporterar stora mängder vatten, vilket gör marken bördig och perfekt för plantering. Därefter följer Peret, oktober till februari, som är växandets tid. Jordens bördighet gör det optimalt att plantera grödor för att maximera skörden. Sist har vi Shemu, som sträcker sig från februari till juni, skördetiden och även den varmaste perioden på året. Det är viktigt att skörda innan det blir för varmt, eftersom flertalet växter kan dö av solsting.

Verkstaden mitt andra hem.

Hela året är uppdelat i 24 tidszoner där varje period tar sju minuter i spelet. Akhet består av åtta zoner, Peret av tio och Shemu av sex. Tiden känns generellt långsam, vilket ger utrymme att planera och sköta gården noggrant. Det finns dock möjlighet att snabba på spelet genom att trycka på F4, först dubbla hastigheten och sedan upp till sextiofyra gånger snabbare. Jag rekommenderar inte att snabba på allt för mycket, eftersom det är lätt att glömma saker – har du inte vattnat dina grödor eller gett korna vatten, och du snabbar fram en månad eller två kan resultatet bli katastrofalt. Vi bor trots allt i ett torrt landskap och utan vatten mår varken växter eller djur bra under en längre period.

Äventyret börjar med att tillverka några grundläggande verktyg: yxa, hink, lerskopa och hacka. Dessa enkla föremål öppnar dörren till större möjligheter och gör att varje framsteg känns belönande. Efter den första perioden anländer en handlare via Nilen – en höjdpunkt som ger mig nya möjligheter att köpa frön, boskap och ritningar. Att planera inköp och experimentera med nya grödor blev snabbt en av mina favoritdelar i spelet.

Alla byggnader som går att uppföra i Ancient Farm visas direkt i den egna byggmenyn. Totalt finns det 15 olika byggnader, varav 9 kräver att rätt ritning har köpts från handlaren innan de kan byggas. De enklare byggnaderna kräver endast att rätt material finns i inventariet för att kunna placeras ut. Utöver detta går det att bygga 13 olika hantverksstationer som används för att tillverka uppgraderingsmaterial, och dessa kan byggas direkt utan att några ritningar behövs.

Min helt egna kaffeböna!

Köp billigt, sälj dyrt är nyckeln till framgång. När jag köpt några frön eller min första ko måste jag ta hand om dem för att de ska växa och blir redo – frukterna mogna för skörd, korna feta för slakt och marinerat kött. Detta är ett av de enklaste sätten att tjäna pengar som behövs för att komma framåt i spelet. Om jag glömmer att vattna växterna eller ge djuren mat och vatten blir jag snabbt straffad – grödorna vissnar och korna kan dö. Skördad frukt och kött kan däremot lagras på obestämd tid utan att bli dåligt. Buskar och träd ger mycket så länge du sköter om dem: buskar och grönsaker kan skördas i regel en gång innan de vissnar och behöver planteras på nytt, medan träd kan ge flera skördar innan de förbrukas, men kräver mer arbete och ger större belöning.

Det är verkligen något speciellt att se saker som jag själv har skapat växa fram – jag får en verklig känsla av stolthet över mitt arbete. Varje gång jag köpte en ny ritning kändes det som en uppgradering: jag fick fler och bättre sätt att tjäna pengar och komma närmare mitt mål. Vid flera tillfällen kände jag att det var svårt att prioritera vad jag skulle göra, det fanns alltid något som behövde uppmärksamhet – vattna grödor, mata djur, bevattna åkrar.

Jag hade tidigt problem med att planera min gård och hantera resurser och oxen blev snabbt ett av de viktigaste verktygen. Ett misstag var att köpa tre oxar i tron att “den är dyr, så den måste vara bra”, men i praktiken går det bara använda en åt gången. Oxen blir visserligen trött efter ett tag men återhämtar sig snabbt, och under tiden finns alltid andra sysslor att göra. Den kan dessutom utrustas med plogar och andra tillbehör som gör att du kan plöja upp hela åkrar på bara några minuter – något som annars skulle ta en timme, ruta för ruta med hacka. Nackdelen är att oxen är svår att styra, vilket gör det svårt att få raka och snygga åkrar. Kanske är detta medvetet, då det sannolikt inte är lätt att kontrollera ett så stort djur i verkligheten heller.

Efter några timmar insåg jag att det även gick att tjäna pengar genom att sälja byggmaterial och verktyg. Jag producerade enorma mängder plankor och stenblock, men upptäckte snabbt att handlaren betalar mindre ju mer jag sålde av samma vara. Spelet uppmuntrar alltså till variation i produktionen – vilket är en bra idé, men kunde ha förklarats tydligare. Eller det kanske bara är jag som är sur för att jag hade slängt bort lite tid.

Byggnaderna är ofta stora och kan vara kluriga att placera ut. Ibland dyker en pinne eller sten upp i samma ögonblick som byggnaden ska placeras, vilket blockerar hela ritningen och tvingar mig att riva om jag redan påbörjat placeringen. Djuren kan dessutom bete sig märkligt – vid ett tillfälle blev jag instängd i ett stall av en oxe och fick ladda en tidigare sparfil. Resurshanteringen är också ojämn: det är ofta snabbare att plocka upp lösa resurser från marken än att bryta dem med verktyg, och att flytta föremål som jag bär på fungerar inkonsekvent. Förrådsbyggnaden fungerar däremot utmärkt och underlättar ordning och struktur.

Det finns även flertalet saker i spelet som går att tillverka, men som egentligen inte fyller någon funktion. Det känns nästan som att utvecklarna har påbörjat flera idéer utan att riktigt slutföra dem. Detta ger spelet en känsla av att inte vara hundra procent färdigt, men förhoppningsvis är det något som kan åtgärdas genom framtida uppdateringar.

Dags att spendera alla min stålar!

Om du letar efter ett snabbt spel med mycket fokus på story är detta inget spel för dig. Ancient Farm är ett långsamt spel, men när resultaten av arbetet väl går att skörda blir upplevelsen väldigt tillfredsställande. Det finns något fint i att se saker växa fram ur ingenting, särskilt när du själv har lagt ner både tid och planering.

Spelet är dessutom väldigt lätt – det går egentligen inte att misslyckas. Så länge du är nyfiken och gillar att utforska nya möjligheter kommer du alltid att ta dig framåt. Personligen hade jag gärna sett en större karta med fler saker att upptäcka, kanske någon form av jaktsystem eller ett mer utvecklat uppgraderingssystem för verktyg och byggnader.

Jämfört med andra liknande spel har Ancient Farm en unik charm. Även om det finns spel med mer komplexa system, har detta spel en tydlig stil, historia och en lugnande rytm som gör det speciellt. Många spelare som gillar den här typen av spel förväntar sig dessutom mycket innehåll för pengarna, och runt tio till tolv timmar speltid för cirka 150 kronor kan kännas dyrt jämfört med andra spel i genren.

Tempel for the win!

Ljudbilden i Ancient Farm är överlag lugn, men kan bli påfrestande i vissa situationer. När många djur av samma sort samlas på ett ställe blir det snabbt mycket oväsen, särskilt om jag rör mig i närheten av dem. Ljuden är dessutom uppbyggda som en återkommande slinga som ändras väldigt lite när tidsperioderna under året skiftar. Efter flera timmar blir detta märkbart, och även om ljuden aldrig blir direkt dåliga, saknade jag mer variation för att förstärka känslan av årstidernas skiftningar.

Grafiken är funktionell men enkel. Alla stenblock ser likadana ut, liksom buskar, pinnar och träd, vilket gör att världen ibland kan kännas lite stel och upprepande. En detalj som stack ut för mig var när jag hugger sten – stenblocket svävar då upp en bit i luften, vilket bryter lite mot den annars jordnära känslan spelet försöker förmedla. Det är inget som förstör spelupplevelsen, men det är sådant du lägger märke till efter ett tag.

Samtidigt ska det sägas att grafiken fyller sitt syfte. Spelet är lätt att läsa av visuellt och det är tydligt vad som går att interagera med. Att se sin gård växa fram från tom sand till ett fullt fungerande jordbruk är fortfarande tillfredsställande, trots de återanvända modellerna. Tillsammans med ljudbilden bidrar grafiken till en lugn helhet, även om både ljud och visuella detaljer hade tjänat på mer variation för att hålla upplevelsen levande under längre spelsessioner.

Det viktigaste är känslan – det här är ett spel som får dig att vilja fortsätta, bara “några minuter till” för att se vad som händer härnäst. Med det sagt erbjuder spelet ändå en härlig, lugn och kreativ upplevelse för den som vill ta det i sin egen takt. Det är en titel som passar bra för spelare som uppskattar långsamma, strategiska jordbrukssimuleringar, men för en utmärkelse krävs mer innehåll, variation och djup i spelet.

Testdator: Intel Core i9-11900K, 32GB DDR5, RTX 3090