Heave Ho 2

Om du någonsin velat förstöra en vänskap genom att ”råka” släppa taget precis innan mållinjen, då har Heave Ho 2 precis det du söker. Den klumpiga fysiken, de absurda banorna och det ständiga behovet av samarbete skapar en uppföljare där skratten ofta är fler än framgångarna.

När Le Cartel Studio återvänder med Heave Ho 2 gör de egentligen inga dramatiska förändringar av grundkonceptet. Istället tar de det som fungerade så bra i originalet med 2D-plattformande och bygger vidare med fler idéer, fler typer av banor och – kanske viktigast av allt – ett fullskaligt onlineläge. Resultatet är ett partyspel som fortfarande handlar om att greppa, svinga och skrika åt sina vänner, men som nu bjuder på betydligt större variation och avsevärt fler möjligheter att skapa oförglömliga spelkvällar.

Precis som tidigare styr varje spelare en märklig liten figur som i princip bara består av ett huvud och två armar. Med handkontrollens bakre axelknappar greppar du tag i allt från plattformar och rep till dina medspelare, medan vänster styrspak används för att svinga kroppen framåt. Kontrollerna är enkla att förstå, men medvetet klumpiga. Det är just den där lilla oförutsägbarheten som gör att även den enklaste manövern kan sluta i total katastrof. Trots den medvetet klumpiga styrningen känns fysiken förvånansvärt konsekvent. Det handlar inte bara om att svinga sig åt rätt håll, utan också om att tajma varje grepp och hopp. Spelet försöker aldrig lura spelaren; misslyckanden känns nästan alltid som resultatet av dålig tajming eller bristande samarbete snarare än opålitlig fysik.

Och katastrofer blir det många av…

Många tavlor både finns och begås!

Heave Ho 2 briljerar i sin förmåga att skapa situationer som ingen riktigt ser komma. Ena stunden samarbetar ni för att bestiga ett berg genom att bilda mänskliga kedjor, nästa försöker ni styra en raket tillsammans eller laga hamburgare där varje ingrediens måste förberedas i rätt ordning. Spelet kastar dessutom in pussel, nycklar, drönare, skidliftar, lasrar och en mängd andra interaktiva objekt som ständigt förändrar förutsättningarna. De åtta världarna känns därför ännu mer varierade än i föregångaren och gör att spelet sällan hinner bli monotont.

Även kameran bidrar till att hålla upplevelsen överskådlig. Den fasta, utzoomade 2D-vyn gör det enkelt att följa både den egna figuren och lagkamraternas rörelser, vilket är viktigt när flera spelare samtidigt försöker koordinera sina svingar. Dessutom är det svårt att inte dra på smilbanden när en kompis råkar kasta sig rakt ner i ett hav av syra eller ett bottenlöst stup.

Det som däremot aldrig förändras är att kommunikation är spelets absolut viktigaste mekanik. Vem håller fast? Vem släpper först? Vem svingar sig över stupet? Och varför släppte någon taget när vi nästan var framme? När gruppen kommunicerar väl, klaras banorna ofta av förvånansvärt smidigt. Saknas den blir även de enklaste momenten betydligt svårare än de egentligen behöver vara. Discord, ett öppet röstchattssystem eller en högljudd soffkväll är därför nästan ett krav för att spelet ska komma till sin rätt. Lyckligtvis fungerar även onlineläget smidigt. Att bjuda in vänner via en enkel vänkod är snabbt avklarat och matchmaking med slumpmässiga spelare är lätt att förstå. Under mina spelsessioner märkte jag dessutom inte av någon märkbar fördröjning, vilket gör att den ibland kaotiska kommunikationen snarare beror på spelarna än på spelets nätkod.

Däremot även om onlineläget fungerar stabilt är det inte nödvändigtvis den bästa upplevelsen sett ur spelglädje. Heave Ho 2 gör sig som allra bäst tillsammans med vänner där kommunikationen och de spontana skratten blir en naturlig del av spelandet. Med okända spelare försvinner mycket av den charm som gör spelet så underhållande, och det märks tydligt att upplevelsen är designad med ett sammansvetsat kompisgäng i åtanke. Har du därför inte ett dedikerat gäng glada dårskallar att spela med, så kan det vara värt att faktiskt fundera om spelet är något för dig.

Vi drog ut svärdet tillsammans! Med andra ord är vi alla tre rättmätiga konungar nu!

Samtidigt finns det också en charm i hur spelet uppmuntrar till sabotage. Det är svårt att låta bli att ”råka” släppa taget om kompisen precis när mållinjen är inom räckhåll eller ge igen efter att själv ha blivit nedkastad i avgrunden några minuter tidigare. De små ögonblicken av svek och skratt är en stor del av upplevelsen och bidrar till att varje omgång får sin egen historia. Spelet är dessutom generöst med checkpoints. Om någon misslyckas återuppstår spelaren nästan omedelbart och placeras ofta nära den lagkamrat som kommit längst fram. Det håller tempot uppe och minskar frustrationen, även om ett klantigt misstag från hela gruppen fortfarande kan innebära att ni får börja om från senaste kontrollpunkten.

Audiovisuellt är Heave Ho 2 däremot ganska enkelt. Den tecknade grafiken fyller sitt syfte utan att imponera, medan musiken och ljudeffekterna lutar kraftigt åt det barnsliga hållet. Figurerna grymtar, skriker och kan till och med använda pruttar för att få lite extra fart genom luften. Det är fånigt – men också helt i linje med spelets humor. Presentationen är egentligen inte det som bär upp spelet – det är de gemensamma skratten runt skärmen.

Det enda minuset är att spelet nästan kräver rätt sällskap. Heave Ho 2 fungerar visserligen att spela ensam, men det är tillsammans med två eller tre andra som designen verkligen kommer till liv. Har gruppen svårt att samarbeta eller kommunicera kan frustrationen snabbt ta över, även om spelets lättsamma ton oftast lyckas få alla att skratta åt misstagen förr eller senare.

Kampanjen går dessutom att ta sig igenom på omkring fem timmar, vilket kanske inte låter särskilt mycket. Samtidigt finns gott om upplåsbart innehåll, utmaningar och slumpmässigt varierade banor som gör att spelet gärna plockas fram igen under framtida spelkvällar och därmed kan ge många fler timmars underhållning tillsammans med vänner.

Discodans och klurigheter!

Håller greppet hela vägen?

Heave Ho 2 gör egentligen inte om receptet – det förfinar det. Onlineläget känns som den självklara utvecklingen av serien, de nya världarna är avsevärt mer kreativa och variationen mellan banorna håller tempot uppe från början till slut. Det här är fortfarande ett spel där samarbete, kommunikation och en rejäl dos tålamod är nyckeln till framgång, men också ett spel som gång på gång lyckas förvandla misslyckanden till högljudda skratt. Söker du ett partyspel att spela med familjen eller kompisgänget, är Heave Ho 2 ett starkt alternativ. Bara se till att ingen tar det alltför personligt när du ”råkar” släppa taget över ett bottenlöst stup.

Testdator: AMD Ryzen 9 9950X3D, 32GB DDR5, RTX 4090 24GB