Klassisk skräck möter sci-fi på ett väldigt ”campy” sätt. Och som beskrivet i inlägget från 30 nov så representerar den bra en film som verkligen kan dela publiken.
Mycket skräckfilm på den här listan kanske kan tyckas. Men jag vill gärna lyfta fram underskattade filmer och många av dem är skräck. Det är en relativt ouppskattad genre trots dess ofta stora framgång. Paramount som producerat de flesta Friday the 13th-filmer skämdes för dem trots att de ofta drog in många miljoner och hamnade på biotopplistor. Att ha den typen av film i sin filmografi ansågs skamligt. Dock var det många skådespelare som fick sin start i såna filmer. Jamie Lee Curtis i Halloween (1978), Kevin Bacon i Friday the 13th (1980) och Johnny Depp i A Nightmare on Elm Street (1984). Man ska inte underskatta dessa filmers makt. Ett annat exempel är Guardians of the Galaxy (2014) regissören James Gunns första filmjobb. Han skrev Tromeo & Juliet (1996) (en splattrigare och skitigare version av William Shakespeares klassiker Romeo & Juliette) för Troma och blev kvar där ett par år innan han fortsatte vidare. Han har fortfarande en enorm respekt för sina rötter, något flera borde ta efter.
Med det kommer vi slutligen in på den tionde delen i Friday-serien.
Efter att ha hållit sig till en relativt rättfram formula genom film ett till fyra, en avstickare med femte och sedan fick vi Zombie Jason i del sex och framåt till nionde där han visade sig vara en typ av demonmask som hoppade mellan kroppar – det spårade ur en aning… Fortfarande rätt skoj dock. Men när del tio skulle göras visste ingen vart fasen man skulle ta vägen. Så manusförfattaren Todd Farmer (Drive Angry (2011)) kom på den briljanta idén, som så många andra skräckserier provat innan med blandat resultat , att skicka ut frontfiguren i rymden. Detta var något producenterna var lite skeptiska till först, men efter att ha läst Farmers treatment blev de övertygade.
Och enligt mig så är Jason en karaktär som faktiskt funkar i rymdmiljön! Särskilt efter så många filmer på och runt läger förutom två korta turer till städer (om man räknar med nionde filmen). Det behövdes något väldigt nytt i den här serien för att inte tråka ut publiken ännu mer. Många fans var redan trötta på Jasons äventyr efter åttonde filmen – det hade varit samma grej lite för länge (trots ”Carrie vs Jason” i sjunde).
Kane Hodder (den enda man som spelat Jason fler gånger än en) axlade rollen för fjärde (del 7-10) och antagligen sista gången. Denna gång hittas han nedfrusen drygt 200 år in i framtiden vid Crystal Lake Research Facility. Han plockas upp av ett forskarteam bestående av studenter som är på utflykt med sin professor från Earth 2. Tillsammans med Jason plockar de upp en ung nedfrusen forskare – samma forskare som vi såg frysa in Jason i filmens början – den enda människa som vet om hur farlig Jason är. Snart nog är det ett par som har sex och på klassiskt Fridaymanér vaknar Jason till liv och börjar mörda sig igenom besättningen på lite uppdaterade men ändå bekanta sätt och vis.
Det finns en hel del scener i denna som är värda att komma ihåg. Huvudfysningen/krossningen, den virtuella träningssekvensen, det virtuella Crystal Lake, ett par fantastiska repliker (”It’s okay. He just wanted his machete back!”) och såklart – Über Jason. Hur skulle vi kunna glömma Jasons överdrivna och fantastiska uppgradering.
Filmen vet vad den är. En kul överdriven variant av en uttjatad filmserie och den försöker inte dölja det. Vissa av dataeffekterna är fruktansvärda, när man ser hur de är gjorda känns de lata till och med för sin tid. Men det har inte hindrat folk från att underhållas innan eller efter Jason X.
Tro inte på alla dåliga betyg. Förvänta er bara en kul överdriven slasher så garanteras underhållning!
