Nördlivs väldigt speciella julkalender är tillbaka – skriven av vår egne Emil Johansson. Under lucka elva gömmer sig en makaber men ytterst intressant western! Yii-haa!
Western-genren är en av mina favoriter. Kannibal-genren är en av mina favoriter. Vad händer om man kombinerar dem – man får Bone Tomahawk av S. Craig Zahler, debutfilmen av mannen bakom tidigare luckas Brawl in Cell Block 99 (2017).
Ett glamoröst kärleksbrev till båda genrerna med sin egna lilla twist, precis som Zahler alltid verkar ha. En twist jag älskar lika mycket som citronsmaken i Pepsi Twist (see what I did there? Sorry…) – alltså väldigt mycket. Zahlers stil är en jag snabbt kommit att uppskatta. Från att ha skrivit noveller till att regissera sina egna manus så har han visat sig vara otroligt kompetent att ta sig an vad han än gör, än så länge i alla fall och jag tror det kommer hålla i sig. Att ens försöka sig på att göra en film med både cowboys och kannibaler i en seriös ton är riskabelt, men ta mig tusan om han inte lyckades.
Mitt i denna fantastiska mix finner vi namn såsom Kurt Russell (som i år gjort succé med sin roll som självaste jultomten i Netflixs The Christmas Chronicles (2018)), Patrick Wilson (Insidious (2010), The Conjuring (2013)), Matthew Fox (Lost (2004 – 2010) och vars senaste film är just Bone Tomahawk), David Arquette (Scream 1–4 (1996, 1997, 2000 och 2011)) och genreveteranen Sid Haig (som briljerade i filmen bakom en av förra årets luckor, The Devil’s Rejects (2005)).
Det är helt enkelt en fantastisk ensemble som satts ihop här och den funkar väldigt bra. Till och med Matthew Fox som fått en del kritik (inklusive av undertecknad) för sitt skådespel är riktigt bra här och jag om någon är glad att bli överbevisad av en skådespelare som plötsligt visar sig ha lite talang, just därför är det så konstigt att han inte gjort någon annan film sedan denna, 2015.
Det jag älskar med en skådespelare som Kurt Russell är att han verkar hoppa på lågbudgetprojekt om han gillar idén, och detta skulle definitivt klassas som ett relativt lågbudgetprojekt med sina 1.8 miljoner dollar. Russell levererar alltid på ett eller annat sätt och här i är han genuint bra som en åldrande sheriff på jakt efter sin stads läkare som blivit tillfångatagen av en kannibalstam – en pitch som kanske inte är den enklaste.
På samma sätt som med “Brawl” så kan man märka av att budgeten sträcks ut tunt för att täcka den ambitiösa premissen så gott det går. Här och där märks det tydligare än på andra ställen. Såsom att vi i princip aldrig ser själva staden utöver inomhusmiljöer och att utomhusscener är det inte många av förrän det är dags att jaga rätt på kannibalerna; dessa miljöer är väldigt vackra men skvallrar om en tight budget och lite nödlösningar, men Zahler gör vad han kan med vad han har och lyckas förhållandevis bra.
