Hem JulkalenderJulkalender 2018 Nördliv Julkalender | Lucka 15: Meet the Feebles

Nördliv Julkalender | Lucka 15: Meet the Feebles

av Emil Johansson

Nördlivs väldigt speciella julkalender är tillbaka – skriven av vår egne Emil Johansson. Under lucka femton hittar vi Peter Jacksson mest märkliga och härliga bidrag!


Ca år 2004 var jag på en liten marknad i Åtvidaberg (av alla ställen) och hittade ett par udda DVD:er. En av dessa var Sagan om ringen-regissörens, Peter Jacksons, debutfilm Bad Taste (1987). En dansk eller norsk utgåva som jag plockade på mig för kanske en femtiolapp och sedan tog med mig hem till den kontaktfamilj jag bodde hos då och då.
På kvällen satte jag mig på övervåningen med en skål popcorn och säkert nån läsk, satte i DVD:n i spelaren och lutade mig tillbaka. I min umgängeskrets pratades det vitt och brett om filmer som Evil Dead och Braindead, så självklart hade även Bad Taste kommit på tal och nu hade jag den äntligen i min ägo – en kittlande känsla som är svår att uppnå idag när allt är så lättillgängligt med ett par enkla klick på Internet. Filmen uppnådde alla mina förväntningar och en gång under min tid med den fick jag pausa då ett av familjens barn kom upp precis när Derek ersatt en del av sin hjärna med en fiskmåshjärna (har ni inte sett Bad Taste så gör det är ni snälla). Pappan kom upp, kände igen filmen (gammal gorehound) skrattade lite och sa sedan till barnet att “Den här ska du inte se, men fortsätt gärna du Emil” innan han gick ner med sitt barn igen.
En helt ny värld av film öppnat sig för mitt tonårsjag.

Senare samma år beställde jag hem en box med Jacksons tidigare filmer (i vilken Bad Taste även ingick). En av dessa filmer befinner sig under dagens lucka och det är den underskattade Meet the Feebles (1989), i Sverige släppt under namnet “Det sjuka gänget”, en titel som inte säger någonting alls om innehållet i denna hysteriska rulle av våld, sex och droger – allt med dockor. Konstigt nog var det denna film i boxen jag hade svårast för, men ändå hade jag den på dagligen i bakgrunden under en kort period i högstadiet när jag gjorde mina läxor. Den var väldigt rogivande i sitt kaos.

Med åren lärde jag mig att älska den för det svarta får den är, till och med i Jacksons filmografi, och idag är det en av de filmer jag uppskattar mest av hans tidiga verk. Det är ett jäkla hantverk hur de fick alla de där dockorna att bli så levande som de är – med synliga trådar och vajrar. Fascinerande och vågat att Jackson (och Fran Walsh som även är gift med Jackson) valde att göra en dockfilm med allt vad det innebär efter Bad Taste. Det kan inte varit varken lätt att praktiskt genomföra själva inspelningen eller att få finansiärer till ett projekt som detta. Jag menar – en heroinberoende groda som slogs i Vietnam, en råtta som spelar in “snuffporr” i källaren och elefant som haft en affär med en kyckling…
Tack kära finansiärer för att ni trodde på detta!

Inte bara är Meet the Feebles en grym dockfilm utan även en hejdlöst underhållande ensemblefilm. Alla karaktärerna vars liv vi får ta del av har distinkta personligheter, syften och plats i historien. Allt knyts ihop på ett så otroligt sätt som jag inte tänker avslöja här – för ni måste helt enkelt se det för att verkligen greppa vad det är som sker, jag kan förklara vad som de facto sker men inte innebörden av eller hur hysteriskt det verkligen är.

Om jag skulle försöka förklara för er vad Feebles faktiskt handlar om så skulle jag antagligen göra er en otjänst. Men kortfattat handlar det om varitéshowen Meet the Feebles som snart ska ha en livesändning på nationell tv. Showens stjärna är sångerskan tillika flodhästen (en faktisk flodhäst och inte en kraftig kvinna) Heidi som är tillsammans med variténs ägare Bletch – en dryg, elak och lömsk valross med skumraskaffärer tillsammans med maffian som i sig styrs av det skotska vårtsvinet Cedric och, hans chef, valen Mr. Big. Alltså det är en sjuhelvetes film detta, en sån som de flesta antingen älskar eller hatar.



Låt mig avsluta med ett smaklöst men ack så roligt citat från filmen, ett som jag alltid skrattar gott åt:

[På väg till golfbanan]

Bletch: “Hey Barry, how’s your handicap”?
Barry the Bulldog: “She’s at home boss. Baking a cake”.

[De skrattar]

0 kommentera

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar