Var kommer Nördlivarna ifrån, och varför gör vi det vi gör! Vi recenserar spel, pratar spel, och lever spel. För att inte tala om alla andra nördiga intressen som film, tv, comics för att nämna några…
Men att veta vad man vill göra, och inte veta HUR man går tillväga, är något som vi alla känner initialt särskilt för mig, som har och hade ansvaret för utvecklingen av Nördliv som podcast och sajt. Och även om saker och ting fortfarande inte direkt är lätta för oss, (vi är ändå en ideell grupp eldsjälar), så har jag lyckats leta upp vägar i en värld som helt enkelt varit himla främmande för mig.
Vad är då Nördliv idag!
Nördliv är idag, främst en podcast, ett nördkollektiv och lika mycket en nöjessajt och bara det faktum att vi (i skrivande stund) gått förbi vårt hundrafemtionde podcastavsnitt, vittnar om hur långt man kan komma med ett brinnande intresse och en genuin önskan om att se vad som finns där ute i nördvärlden, samt ge vår ’take’ på det. Om det så är spel, prylar eller film, så har vi idag kommit fram till att ”-Ja, i nuläget så kan vi detta så gott vi kan, och vi kan lämna våra egon och recensera saker och ting så objektivt som möjligt, trots att vi alla i grund och botten är lekmän- kvinnor – personer!”.
Men….det där är var vi är idag. En plats där vi trots en härlig mängd toppenkontakter, fortfarande har det motigt. Inte bara med att vår egen tid är begränsad, och att vår redaktion i sig hela tiden finner sig i motgång eller bakom hinder på ett eller annat sätt. Men framförallt att vi helt enkelt inte får den hjälp alla gånger som vi önskat få.
Självklart, så ska man aldrig anta att saker och ting blir jättelätta bara för att vi arbetat i en liten del av internet och podutrymmet…men ändå vill man tro någonstans att att en kännedom skapats ute hos spelförlag/tillverkare. En vetskap om att vi är seriösa och att vi verkligen vill ge en sann bild av våra intryck på recensionsmaterial, om det så är spel, film, prylar etc.
Men ändå så är det många gånger det känns som att man motar sig fram i motvind, samtidigt som man pulsar genom meterhöga snödrivor. Lite överdriven metafor jag vet….men det känns allt för ofta som att jag personligen pulsar igenom lager på lager av hinder, och ändå ibland inte når fram.
”- Ni är för små…än så länge!” sa en speldistributör, vilket var förståeligt antar jag. Men när man sedan inser att ännu mindre spelpodcasts, och/eller sajter får tillgång till spel eller produkter, så förstår man att det måste handla om något annat. Kanske är vi inte slipade nog, kanske är vi inte ”gapiga” nog, kanske är vi inte ”bra” nog. Kanske är vi helt enkelt inte för mycket ”på”. Frågorna hopar sig…
Men om det handlar om att skrika högst, ha flest antal följare, kända personligheter eller något helt annat, vet jag ärligt talat inte. Jag vet bara att jag gång på gång kontaktar ett gäng olika företag, och varje gång får nej, ibland p.g.a. för lågt följarantal, eller lyssningar, trots att jag (som den som ansvarar för allt Nördliv) försöker vara transparent och ärlig med våra siffror.
För mig personligen var mitt största hinder initialt oerfarenhet. Vem pratar man egentligen med? Hur tar man kontakt? Och hur övertygar man dessa individer/företag om att vi vill göra det seriöst? Jag förstår att det finns girighet och opportunister där ute och att spel- och tillbehörstillverkare behöver få all info de kan, men vi ville verkligen lära oss, samtidigt som att vi framförallt gav (upplevde vi i alla fall) insiktsfulla och rättvisa recensioner.
Mängder med kontaktförsök mot speltillverkare, spelförlag eller rent av distributörer gjordes, men det var väldigt få som svarade, eller ens bekräftade vår existens.
Vi var ju i ärlighetens namn en liten liten fisk, i en stor damm där de större fiskarna fick äta upp alla smulor. Men skam den som ger sig…
Nördliv logons utvecklingsfaser…
Vi fick helt enkelt bekosta oss själva, eller recensera spel som vi själva skaffade. Varför? jo för att egentligen bygga upp vår egen erfarenhet och framförallt kunna ha något att visa på och säga –”Vi gör recensioner, vi är seriösa och vi vill verkligen ge en så opartisk blick på spel som möjligt!”.
Den sista delen av den meningen kom att bli svårare, då vi som den lilla fisk vi är, till slut fick tag på en och annat spelförlag, men där kontakten i mångt och mycket kändes under ytan som ”- Om inte ni (Nördliv) ger ett bra betyg så vet vi inte om vi hjälper er, det finns många andra som kommer före, som redan är etablerade och har betydligt fler läsare!”.
Hur bollar man sådana saker när man som en liten fisk i en enorm damm försöker nå ut och hitta sin plats. Ja, vi gjorde helt enkelt inga recensioner på tillhandahållna spel alls, utan avvaktade helt istället. Bättre att göra det rätt och riktigt än att göra det i en moralisk gråzon.
Men självklart ställer ni er frågan – ”Men ni är ju inga speljournalister, ni har väl inga förpliktelser till att göra så…bara kör på!”.
Så må det vara, men i ärlighetens namn så handlar det om var man siktar. Mitt och Nördlivs mål är/var självklart att hela tiden bli större, att hela tiden utveckla oss själva och framförallt verka som konsumentrådgivande i den mån vi kan. Vi ville samla en mängd personer, som alla hade en egen röst. Ett eget intresse, och framförallt, kunde tillsammans lika mycket vittna om den variation av tycken och smak hos våra lyssnare, se speglat i vårt kollektiv av nördar. Samtidigt så ville vi ge ett seriöst intryck med en komisk tvist (där det går i alla fall; alla skribenters språk ter sig olikt) på våra recensioner.
Spel är givetvis något väldigt subjektivt, men det vi märkte var att i.o.m. vår podcast, så hade vi fått en initial lyssnarbas som verkligen verkade gilla oss, och framförallt fann sig själva representerade i vårt line-up av Nördlivare. Om det så var att lyssnaren såg sig själv i Dannys intresse i Action-RPG, eller Robbs insyn i peka-och-klicka genren, eller varför inte Carls kunskap och intresse i militär-shooters. Det fanns en Nördlivare som passade lyssnarna/läsarna, och med det, gav det publiken en bättre förståelse för spelen vi recenserade.
Men än en gång, inget är någonsin lätt. I över tre år har vi hållit på och det är fortfarande svårt att få tag på vissa typer av spel eller tillbehör. Vissa spelförlag ger oss inga spel alls, vilket är tråkigt då vi ärligt talat vill representera alla typer av plattformar och spelgenres. Tack och lov, har vi med årens lopp lyckats få bra kontakt med några spelföretag, PR-byråer och tillverkare att vi åtminstone känner att vi har några som vi alltid kan kolla med. Så ja, det finns givetvis ett antal kontakter som varit ytterst vänliga (ni vet vilka ni är).
Moment 22
Hur får vi nya läsare/lyssnare om vi inte kan ta oss an spel från alla plattformar.
Hur övertygar vi spelföretag/speldistributörer om att vi faktiskt vill ge en sann bild på deras produkter, om de inte ens ger oss chansen? Så där har vi några av svårigheterna idag.
Men hur gör vi med recensioner, när våra medlemmar jobbar, studerar eller gör annat om dagarna, när vi har spel som vi självklart vill få ut inom embargo eller sina releaser. Ja, här var vi tvungna att se mer till våra skribenter än spelförlagen. Något som självfallet säkert också ligger oss i fatet.
Hur vi gör är att vi får in spelen (eller vad det nu må vara som de ska recensera), hittar en recensent som är ledig, och sedan får denne 10 dagar på sig att göra en recension. På detta sätt så låter vi våra recensenter verkligen få tid med spelen eller tillbehören, så att de kan ge en bättre insikt i sitt skrivande. Det är en approach som inte alltid följs förvisso då vi (om vi kan få) vid embargon kortar ner tiden avsevärt, men överlag är det den som gäller. Dessvärre är vi dock känsliga för om privata saker händer med våra Nördlivare. Då vi i nuläget (trots vår stora samling personer) egentligen har fyra fasta recensenter (sett till multiplattformstitlar) och sedan några personer som är nischade till t.ex. enskilda plattformar, så har vi märkt att vi haltar lätt. Ibland så dyker det upp spel samtidigt som en eller flera recensenter plötsligt blir otillgängliga, och då måste jag styra upp hur vi löser det. Detta i sig är något som också ligger oss i fatet mot spel- och tillbehörstillverkare, då jag hela tiden vill verka för Nördlivarna först och främst. Men det är svårt…och tar enormt mycket energi. Särskilt om vi får till oss mer än vi plötsligt kan bearbeta…
Förändringens tid
Men som med det mesta, så drivs individer rent generellt av utveckling och känslan av samvaro. Jag kan inte annat än hylla mina kära Nördlivare för allt arbete de lagt, samtidigt som jag vet att den unika aspekten med Nördliv (podcast – kollektiv – målet att se till att alla höjs upp; både till sin utrustning och medverkan och viljan om att alla ska vara med i framtagandet av podden; om så som värd eller deltagare för att nämna lite) är vår gemenskap. Aspekter som för mig personligen har tagit upp enormt mycket av min egen tid och är en uppoffring som säkerligen inte många klarar att göra.
Jag bor i nuläget själv med mina två barn som jag har hand om, och tar de till skolan, hjälper med läxor, letar jobb (jag slutade nämligen för inte så länge sedan mitt gamla) och stretar på med en längtan efter kärlek och passion på andra områden i livet. Passionen för Nördliv finns där…men energin är ibland svår att få fram….bara för att jag jobbat så mycket med sajten/podcasten och allt bakom kulisserna. Att jag känner att tiden är kommen för något roligt sidoprojekt…eller kanske möjligheten att skriva på någon annan sajt för att själv utvecklas.
Nördliv kommer inte försvinna dock…och inte heller jag. Men det kan komma att bli endel förändringar inom kort, så för de av er som följt oss sedan start. Vi kommer givetvis vara öppna för vad som händer och vad som sker…
I nuläget känns det som att vi blockerats i vår utveckling; inte bara p.g.a. min egen haltande drivkraft. Men framförallt (och nu kommer vi tillbaka till det jag skrev om innan) det märkliga stopp som vi möts av här och var. Vi skulle vilja nå ut till fler PC-spelare, med mer hårdvarutester, vi skulle vilja få in mer Nintendo titlar och vi vill hela tiden hitta nya coola områden som passar oss nördar. Men vi är möjligtvis inte tillräckligt nischade, stora nog eller helt enkelt för opersonliga (utan tydliga personligheter). Jag vet faktiskt inte…
Men nu vet ni lite mer om vem jag är, vilka motgångar jag såväl som vi (Nördliv) gått igenom, och kanske ger det er en bättre insyn och förståelse i hur det kan vara att vara en högst ideell gamingsajt/podcast, som primärt drivs av kärleken till spelen och nöjesmedia.
Så oavsett hur det går, om vi lyckas till slut eller inte. Så kommer vi fortsätta leva våra liv på det sätt som kännetecknar oss så väl…på det sättet som vi själva benämner och ser oss själva som….det vill säga genom att leva ett riktigt nördliv.
/Fredrik Olsson – Ansvarig utgivare – übernörd
Sedan bjuder (eller tvingar på, välj själva) lite musik…den första är nedrig självpromotion men som jag lyssnade på samtidigt och kände passade in….och den andra är ytterst nördig i sig. Och de som vet spelet….grattis ni är utbildade i Amiga kultur one-o-one. Ni vinner en bananbåt!
